Räkfrossa, va?

Luktras upp!! alla mina vänner i en demonisk massa likt stoft... en doft av den finaste formen av Västeråsgurka. Den stora besvikelsen i form av en stor fet mother fucking tranbärsmakare. De drack kaffe och tittade på tv. Alla hade tappat min ben. De flög iväg som två kalkoner utan att ens fråga om lov. Jag blev ledsen och slet mitt hår men dom fluktade allt för mycket efter rock n' roll och småfjuniga flicksnärtor. 

Be mig fan inte repetera! Och då menar jag inte att den var stor, utan huset var en maskin som gick från stad till stad och utrotade alla människor som inte ville att Sara skulle prata i sömnen. 

Hampus hade inte trott något annat som t.ex. spillkråkor som spyr hela dagarna. 

Det inte är inte klokt och alla som luckras upp... som stoft... som minnen... som sanningen om fantasin som vi för längesen badade till en solnedgång. 

Och allt var underbart. Puss godnatt!